Årets Bästa Skivor 2012

 
 1. Swans - The Seer 



2. Neneh Cherry & The Thing - The Cherry Thing 



3. Bob hund - Låter som miljarder 



4. Tame Impala - Lonerism 



5. Tallest Man On Earth - Theres no leaving now 

6. The XX - Coexist

7.Josephine Foster - Blood Rusing

8. Goodspeed You! Black Emperor - Allelujah! Don´t Bend! Ascend! 

9. Grizzly Bear - Shields 

10.Love Antell - Ormberget 

BUBBLARE:
Lambchop, Scott Walker, Dinosaur JR, Toni Holgersson,Woods, Raveonettes, M Ward, Off, Holograms, Cat Power, First Aid Kit, Anna Von Hausswolf, John Cale, Neil Young, Bäddat För Trubbel 

UTANFÖR TÄVLAN PGA JÄV (m.a.o; folk jag jobbar med)

Magnus Ekelund & Stålet, Norra Kust, Joel Alme, Riddarna, Knivderby, Markus Krunegård

En liten trevlig årslista.

En stor jävla monsterlista

Slörapport

Sedan sist har det väl inte hänt sådär hysteriskt mycket. Förra fredagen spelade Norra Kust och Magnus Ekelund & Stålet på Debaser Slussen. Lyckade gigg. Så här såg det ut när Magnus spelade:

På söndagen skulle Joel Alme spelat på Berns. Men som så många andra den här bedrövliga hösten blev han sjuk och fick ställa in. Synd. Men också skönt att man fick vila på söndagskvällen för omväxlings skull.

Veckan som följde var mest en massa möten. Riksteatern, Arenabolaget, PR-folk osv. Men fredagen levererade rejält då Riddarna spelade på Debaser. Så här såg det ut:

I helgen var jag dessutom på Ikea och gjorde typ mitt livs största investering i en soffa. Vuxet värre! I januari bär det av med flytt från Lilla Essingen till Finntorp.

Usch, vilket platt och oinspirerat inlägg. Får kompensera med någon matig årssammanfattning när man är hemma i Östersund i lugbmoch ro i mellandagarna!

Rapport från Kung Bores land

Ja, det snöar jävligt mycket ute. Då var det avklarat. Över till annat som skett den senaste tiden:

Jag noterar att förra textinlägget var 20/11. Dagen efter det hade vi fest för våra artister på kontoret. Det var trevligt! i takt med att jag byggt upp mitt eget stall blir sådana där tillställningar såklart allt roligare. Men så vansinnigt sent blev det inte, som tur var.

Dagen efter kom Yrangänget ner på besök för lite möten och så. En snabbvistit på två dagar. På fredagskvällen var tanken att jag skulle åka till Uppsala och se Markus Krunegård och Magnus Ekelund & Stålet, men en enträgen förkylning satte käpparna i hjulen. Så jag stannade hemma. Eller hos Linn rättare sagt, eftersom Stålet lånade min lägenhet igen för att slippa hotellkostnad.
Söndagen blev också en "skulle ha gjort men det blev inte av". Varken Swans eller Twin Peaks-festivalen på Södran (som jag ändå inte var så peppad på) blev av. En rofylld dag på det hela taget.

Veckan efter det hände nästan ingenting alls. Som jag minns det. Fram till helgen. Mina föräldrar hälsade på. Dessutom var det Socialistiskt Forum på ABF Huset i år igen. Tror det blev mitt sjunde år. Kanske sjätte. Det var trevligt och intressant som vanligt. Såg en tre-fyra föreläsningar och kikade på bokborden. Jag trivs där. Bäst var Maria Svelands semanarium om hatet mot feminsiterna, Palme-filmen och diskussionen om politisk poesi med Matti Alkberg och Jenny Wrangborg.

På kvällen var det tänkt att jag skulle ta mig till Färgfabriken för att se Maria Eriksson och Matti spela. Men det blev inte av heller. Veckan som gått har jag pga snöstorm (äsch, där kom vädret ändå) dessutom hoppat över att se First Love, Last Rites på Lilla Hotellbaren. Så det är nog dags att jag börjar aktivera mig lite!

Bra då att både Magnus Ekelund och Joel Alme spelar i Stockholm till helgen. Det kommer jag inte missa. Tror jag.

Nu ska jag gå på Ordfront / Galagos utförsäljning de har pga byte av lokaler. Heppåre!

GENDER DEFENDER!

När Per Ström, foliehattarnas anförare, hoppade av samhällsdebatten lämnande ett land av kränkta vita män i spänd förväntan på vad som skulle komma härnäst. 

Hur skulle Per Ström ta kampen vidare? Hade debatten tagits så långt den gick inom de snäva ramar han av statsfeminismen tvingats verka? Kanske krävdes okonventionella metoder. Så föddes Ströms alter ego, en maskerad hämnare som i anonymitetens skydd inte behövde fjättras av den politiska korrekthets bojor. Enter: Gender Defender!

I alla fall tyckte vi att scenariot var en rolig tanke. Och att Gender Defender var ett roligt namn. Kanske tillräckligt roligt för att göra en liten serie av. Inspirerade i lika delar av en oändlig ström (no pun indented) paranoida inlägg i allsköns kommentarfält, som av klassiska Silver Age-serier satte vi oss i somras under en kväll och skrev hela manuset från början till slut.

Reslutatet ”Gender Defender” blev i slutändan kanske inte så mycket en satir över Per Ströms världsbild i superhjälteinramning som det blev en ren hommage till tidiga MAD i tilltal, tempo och dialog. Naturligtvis med udden riktad mot den bisarra kader av självutnämnda ”jämnställdister” som uppstått in någon slags sista desperat kamp för att veva tillbaka samhällsklimatet till 1840-talet.

I serien möter vi Per Ström, dagtid genusbloggare som antar den maskerade hämnaren Gender Defenders skepnad när mörkret fallit. Dessutom får vi stifta bekantskap med hans ärkefiende, den sinistert könsneutrale Hen och den mystiska sammanslutningen Systraskapet som i kulisserna rycker i samhällets trådar…

/ Pontus Sillén & Gustav Grut

Long time no see, sa blinda Sara

Nu var det lite väl länge sedan man uppdaterade. Någon heder i kroppen måste den allvarligt menande bloggaren ändå ha. Så here goes.

Det har hänt ganska mycket sedan sist. Vänta, ska bara kolla när sist var egentligen... Ok, 30/10 var senaste inlägget. Helgen efter det åkte vi med jobbet till Berlin för konferens. Fin ska det vara. Det har gått så bra i år att vi lika gärna kan göra något roligt. Istället för att åka till en kursgård i Södertälje liksom. Det blev en rolig helg. Eftersom jag inte är så mycket för nattklubbar och sånt fick jag kanske inte ut så mycket av det som för många är poängen med staden, att sova för lite. Men det var roligt att gå omkring och titta. Hesmkt ful och dyster stad. Men man gillar ju historiens vingslag. Man kikade på bitar av muren, gestapos högkvarter, Hitlers bunker (eller rättare sagt där den låg) och så vidare. Vi åkte dit på fredag morgon och hem söndag förmiddag så det blev rätt intensivt. Vi hann till och med trycka in själva konferensen!

Veckan efter var jag trött. På måndag skulle jag gått på en afterwork på Bryggarsalen som Julia höll i som en del av sitt jobb på Studiefrämjandet (som driver lokalerna). Men jag orkade inte.
På tisdagen skulle jag gått till ABF och sett ett författarsamtal med Pop Tidholm om hans fina bok Norrland, jag var dessutom bjuden hem till författaren  efteråt där några inblandade i boken skulle samkväma. Men jag orkade inte.
På onsdagen spelade Norra Kust på Club King Kong. Det orkade jag med nöd och näppe med.
På torsdagen kom Magnus Ekelund & Stålet till Stockholm. Mellanlandning på två dagar under deras pågående turné med Markus Krunegård. För att spara pengar bodde de i min lägenhet och jag fick bo hos Linn. Eller att vi båda fick bo hos Sanna kanske är en bättre beskrivning då ju Linn bor hos mig jämt nu förtiden.
Veckan avslutades med Krunegårds hat trick-konsert på Cirkus, där han agerade förband till sig själv med Hets! och Laakso som återuppstod för en kväll. helt utsålt var det. Roligt. Efter spelningen efterfest på Rich. Jag var bara där en snabb sväng. Hem vid två kanske.

Veckan efter det var jag sjuk. Väldigt sjuk. En sådan där riktig mardrömsförkylning. En stegvis nedstigning i helvetet. Sjukskriven hela veckan. Kämpade mig in till Playground för möte om och med Maria Eriksson på tisdagen och på torsdagkvällen till US för möte med Anna Järvinen om hennes medverkan i Melodifestivalen. I övrigt var det inte mycket liv i mig.

Helgen blev dock bra med Maria Erikssons releasefest för singeln Stjäl det du behöver och dess fina video och Tant Struls sista spelning i Stockholm. På söndagskvällen hade jag tänkt gå på Stockholms Internationella Poesifestival med bla Bruno K Öijer (!!!), Matti  Akberg, Anna Järvinen, UKON och Birgit Bidder som tolkade Mare Kandre. Men vid det laget började sjukdomen komma krypandes igen och jag insåg att jag gjorde bäst i att ligga lågt.

Nu sitter jag på kontoret och småsnörvlar. Sammanfattningsvis har det sedan sist varit en händelserik period som ändå mest präglats av saker som inte blev av.

Imorgon är det världspremiär för min och Gustavs serie. Ni hittar den självklart på Kamratskap Rock!

Vernissage, DJ Smygarn & Smärtan och en invigning på TV

Hej dagboken!

I torsdags var jag på en vernissage på St Eriksplan för min kompis Helens teckningar. Länge sedan man var på en plats med så många Östersundare samlade. Som ett guds straff började det därför snöa. Nu går alltså Stockholm in i Day After Tomorrow-mode i åtta månader. Kul liv.

Men trevlig utställning! Päls & Mustasch hette utställningen eftersom temat var djur och människor med ansiktsbehåring.

Efter det gick ett gäng av vernissagebesökarna på en pub där de visade roliga klipp-program på TV-apparater överallt i lokalen och personlen var som jocks tagna ur en amerikansk high school-film. Fascinerande.

I fredags satte jag upp 150 affischer för Joel Alme på Södran efter jobbet. Eller ja, det är väl jobb det med antar jag. Sedan tog jag mig in till City, som det heter. På någon hipp asiatisk restaurang skulle Sara-Märta (Smärtan) och Micke (Smygarn) spela skivor. Det visade sig vara mitt i ett köpcentrum. Rätt bisarrt det med. Men trevligt.

Efter en sväng på Strand blev det en rätt tidig kväll.

Lördag morgon tog jag mig in till Söder för att hämta en förstärkare till Magnus Ekelund & Stålet. De skulle låna min bassträkare till sin turné med Krunegård. Tyvärr fanns den inte där Bedroom Eyes som tidigare lånat den sa att den skulle finnas. Så de fick så gott åka iväg till Oslo utan förstärkare. Surt och lite pinsam flopp för mig. Efter det satte jag upp ännu mer affischer för Alme-spelningen fram till lunch som intogs med Linn i Gamla Stan.

Vi åkte hem och såg lite Walking Dead. Sedan somnade jag. Det händer inte så ofta att jag sover av mig själv sådär mitt på dagen. Måste varit helt utmattad. Sov till sen eftermiddag. På kvällen såg vi invigningen av Friends Arena i Solna på SVT. Alla bisarreriers moder. BQ-Jejo spelade med Mustasch, en  manskör och en symfoniorketser. Ronja Rövardotter dök upp helt plötsligt. Colin Nutley regisserade hela kalaset och kunde såklart inte låta bli att stoppa in temat från Änglagård. Allt var märkligt. Men tyvärr inte tillräckligt märkligt för att slå över i underhållningsvärde.

Söndagen var vilodag i ordets rätta bemärkelse. Vi gjorde nästan ingenting. Läste, såg lite på TV, tog en promenad och lunch på Löwenbräu. En alldeles utmärkt dag med andra ord.

Vånna Inget, Knivderby och sedan inte så mycket mer

Helgen började med en smäll och sedan var det rätt lugnt.

I fredags var det dags för konserten på Debaser Slussen med Vånna Inget och Knivderby, två band jag bokar. Det kändes som en riktigt bra kombo, att banden väl kompletterade varandra och att förutsättningarna för att dra folk var goda. Men man är ju ändå alltid lite nervös.

Kvällen började med att jag efter jobbet smällde upp 150 affischer för Joel Almes konsert på Södra Teatern med Treitlerkvartetten. Svettig som ett svin gick jag sedan på en Jämtlandsdag som arrangerades av regionens kommuner på ett hotell vid centralen. Ett litet arrangemang för att främja till hemflytt. inte för att jag är på väg direkt, utan mer för att jag är intresserad av sådant. Glesbygdspolitik, hur man som stad och region  presenterar sig och så där. Det var småtrevligt och man fick tablettaskar som det stod Krokom på. Sedan var det utlottning och jag vann två Yranbiljetter. Bara en sådan sak!

Därefter begav jag mig till Södran där jobbet ordande konsert med Moa Lignell. Hennes andra någonsin. intgen dålig start. Det var småtrevligt i största allmänhet sådär. Kul val av covers, Bright Eyes och Bon Iver bland annat.

Sedan rullade jag ner för Götgatan och steg in på Papagallo för att inte komma till Debaser för tidigt. Där drack jag två öl och läste broschyrer från Jämtlandsdagen. Efter en stund knatade jag ner till Debaser.

Knivderby öppnade och var otroligt bra. Tight, konfrontativt, vasst, oroligt och hotfullt. Svinbra. Sedan spelade Vånna Inget som hade jättestor publik och verkligen vuxit sig till en väldigt imponerande liveband. Stället var nästan fullt och vi kan nog klassa den hela som en succé.

Resten av den regntunga helgen var jag mest hemma och tittade på TV. Det var faktiskt rätt skönt.

Linn & Pontus i Paris!