600 inlägg!

Julafton och det sexhundrade inlägget på Kamratskap Rock. För att fira det får ni en utsökt sammansatt julspellista och ett urvall av bloggens mer intressanta stunder nedan. Det kan ni roa er med medan jag tar en paus och myser med julfetman. God jul och på återseende!

Bear Quartet- Monty Python.

Jag skriver om BQs senaste platta.

John Winston Lennon 70 år

Jag skriver om John Lennon på vad som skulle blivit hans 70-årsdag.

Inga rasister i vår riksdag?

Debattinlägg (på rikt, i tidning och allt) efter valförlusten.

SD och klassföraktet

En mer nyanserad uppföljare (trodde jag) som det blev ännu mer liv om.

Jag & Robyn

Jag reder ut mina ambivalenta känslor på popartisten Robyn och lyckas till och med vara mer resonerande än obstinat!

Identitetskris 2010

Läser om Crass och får ångest

Allt är fel

Jag oroar mig i valtider. Med allt rätt.

Hälsa, Friskvård, Entreprenörskap

Jag hatar tidningen Metro

Klas Östergren - Sista Cigaretten

Jag skriver om Klas Östergrens Sista Cigaretten

Killinggänget på Dramaten

Jag skriver om Killinggänget på Dramaten

Quis Custodiet Ipsos Custodes

Jag skriver om seriefilmatiseringar i allmänhet och Watchmen i synnerhet.

Inte ett ont ord

Jag ser Ulf Lundell på Cirkus och drömmer om tiden kring Den Vassa Eggen.

En svensk klassiker: Musik För Miljonärer.

Jag ser Eldkvarn på Plaza i Östersund och drömmer om tiden kring Musik För Miljonärer.

Jag är Pete Best

Identitetskris 2008.

/Ps. Dagen till ära vore det väl småsint av mig att inte tipsa om det här.

I kväll: Bedroom Eyes på Club Corazon!

Efter en höst med min och Robins Stockholmsfilial av Club Corazon är det äntligen dags att återbesöka moderskeppet. Säsongens sista upplaga av Östersunds finaste popklubb är också sista anhalt för Bedroom Eyes riktigt lyckade höstturné.

Min kompis Markus Ernehed gästar på sax och hade för några veckor sedan ett potentiellt scenario klart för sig:

“den 22 dec
folk har betalt 100 tals kronor
peppen är total
180 pers på studioscenen
bedroom eyes börjar sitt gig
allt närmar sig klimax
jonas hänger i taket
kim svettas
reportern från den lokala tidningen ska precis lämna in en fantastisk recension
men vad händer?
jo
in kommer markus. för att spela saxofon på sista låten
“meeen vad gör han?”
“han lägger bajs i maten!!!”
typ
fast
“Han spelar falskt!!!”
US vill inte kännas vid fiaskot
Pontus får sparken
Corazon går i gravenhaha
“falskspelarn drev popklubb i graven”

Det är roligt mest hela tiden!


................

En helt annan sak:

Nespresso bryter sponsoravtal med Spotify på grund av att musiktjänsten tillhandahåller nazistiska kampsånger från 30-talet.

http://www.resume.se/nyheter/2...../index.xml

Men är det verkligen värre än att Nespressos moderföretag Nestlé mördar fackföreningsrepresentanter i Colombia på löpande band?

http://www.labournet.net/world/0908/colomb1.html

Om man värnar sitt varumärke så mycket kanske man ska sluta ägna sig åt mord till att börja med. Bara en tanke.

Alexandra Dahlströms BQ-video

Alexandra Dahlström har regisserat en video till låten Lovers Goodbye av The Bear Quartet. Den kommer ifrån från skivan Monty Python som jag håller som årets bästa.

PSL visar videon exklusivt i två dagar, sedan vet jag inte vad som händer med den när ZTV gått i graven och allt. Ni kan tillsvidare se den inbäddad ovan i alla fall.

På PSL-bloggen berättar Alexandra mer om videon.

Jag har förresten fått äran att bidra med tema till dagens adventsdikt på Bröderna Dunkels Nyheter 24-blogg . Det blev en dagsaktuell limerick.

Terroristen från Tranås

Det var en terrorist från Tranås

vars bomber gick i baklås

Ett bom! En smäll

En lördagkväll

Fick tydligen Sverige att lamslås

alternativ version:

Det var en terrorist från Tranås

som kanske gillade Sopranos

och mitt på en gata

(med risk för att tjata)

slutade han sina dagar som tomatsås

Mot kung bores land

Det blev ett jävla hattande mellan nord och syd den senaste veckan. Stockholm-Östersund, Östersund-Stockholm, Stockholm-Umeå, Umeå-Stockholm. Tur att man är gjord av rejält virke. Nu bär det på nytt norrut för en mer omfattande Östersundsvistelse. Eftersom säsongsavslutningen av Club Corazon STHLM blev inställt av Söders Hjärta kunde jag lika gärna åka hem lite tidigare. Vi har stängt på kontoret i två veckor kring jul så jag slängde på lite inarbetad ledighet och voilá; man går i ide under en månad på Repslagarstigen. Fantastiskt.

Jag ska inte göra någonting. Sova. Äta. Läsa. Se filmer man inte hunnit se, läsa böcker man inte hunnit läsa. Gå omkring i miljöer man älskar. Undvika att få i sig för mycket av parasiten i dricksvattnet. Vara småfull och glöggfryntlig hela dagarna. Som livet borde vara.

/Ps Om Corazon blivit av hade jag tänkt spela något sådant här.

Popterrorism och sängkammarblick i björkarnas stad

Med träkepsen lagom långt neddragen över öronen efter gårdagens julmiddag är det nu dags att hoppa in i turnébussen och hänga med Bedroom Eyes till Umeå. De ska spela på Scharinska, som snabbt hämtat sig efter branden i det ena av villans två kök. Popterror är kvällens huvudakt och Klubb Lennart (döpt efter Lennart Persson sympatiskt nog) arrangerar.

Det kommer bli väldigt roligt. De två banden består av några av de bästa människor jag vet och i Umeå väntar vännerna i och kring Industri Royal och självaste Patrik "Hammarstrands heligaste" Backlund. Dessutom är jag på det hela taget väldigt förtjust i Umeå. Så det här blir nog en höjdare.

I morgon spelar de båda West Side Fabrication-banden på Obaren. Det är gratis så kom och kika! Därefter bär det av till Uppsala och Kalmar Nation för Bedroom Eyes, men då får de klara sig utan sin ödmjuke bokare som drar till Öset istället.

Tack för mig.

15 bästa skivorna 2010

1. The Bear Quartet – Monty Python

2. Håkan Hellström – 2 Steg Från Paradise

3 Wyatt, Atzmon, Stephen - For The Ghosts Within

4. John Grant – Queen of Denmark

5. Swans–My Father Will Guide Me Up A Rope To The Sky

6. Burzum – Belus

7. The Fall – Your Future Our Clutter

8. Pascal – Orkanen Närmar sig

9. The Bells - Threads

10. Anna Von Hausswolff – Singing From The Grave

11. Teenage Fanclub – Shadows

12. Masshysteri – Masshysteri

13. Johan Borgert & Holy Madre- Nu är jag ett as

14. Säkert! - Facit

15. Bedroom Eyes – The Long Wait Champion

Bubblare: Watain, Darkthrone och Shining.


EPs platsar inte på listorna. Så bob hunds Stumfilm, Docenternas Vanligt Folk och Popterrors Allt vi gjort har ni glömt får hedersomnämnande. Patrik Backlunds skiva har jag lyssnat mycket på och tycker om, men det släpps väl på rikt någon gång och får vara med då.

15 bästa konserterna 2010

Årets konserter:

1 Fire, Strand
2. Hallogallo 2010, Kägelbanan
3. Thåström, Siestafestivalen
4. The Bear Quartet, Strand
5. Teenage Fanclub, Storsjöyran
6. Håkan Hellström, Hovet
7. bob hund, Siestafestivalen
8. Roky Ericson, Peace & Love
9. Jay Z – Peace & Love
10. Mattias Alkberg & Nerverna, Parklife
11. Dinosaur JR, Siesta
12. The Fleshtones, Kägelbanan
13. Håkan Hellström, Tyrol
14. Makthaverskan, Umeå Open
15. The Bear Quartet, Storsjöyran

Grämer mig något helt otroligt över att jag missade Brian Jonestown Massacre i maj när det var fullt på Debaser Slussen. Surt som fan.

Några bra böcker jag läst under 2010

Dags att sammanfatta och gå vidare. Det bästa med att han en blög är ändå att skriva listor. Att lista saker kanske är det roligaste med att skriva över huvud taget. Jag gillar hur långt ifrån en exakt vetenskap listmakande är. I relation till hur mycket tid man kan lägga ned på det alltså.

Årets viktigaste och mest genomtänkta lista, de bästa skivorna, kommer strax. Till att börja med bjuder jag på en lite mindre ambitiös och heller inte särskilt tidsbunden lista. Böckerna jag läst har inte i så stor utsträckning kommit ut i år så listan funkar på ett lite annat sätt än den mer samtidsorienterade skivlistan. Jag jobbar ju inte på DN Kultur, vet ni.

Det är också några gamla favoriter som lästs om. Det kan ni kanske lista ut vilka det är. Here goes:

Böcker jag gillade 2010:

1. Harper Lee - Dödssynden

2. Cormac Mccarthy - Blodets Meridian

3. Curzio Malaparte - Kaputt

4. Per Olov Engquist - Ett annat liv

5. EL Doctorow - Ragtime

6. Joan Didion - Ett magiskt år av tänkande

7. James Ellroy - Sextusen kalla

8. Donna Tart - Den hemliga historien

9. Klas Östergren - Gigaternas Brunn

10. Barbara Ehrenreich - Gilla läget

11. George Berger - The Story of Crass

12. Niklas Rådström - Månen vet inte

13. Henry Rollins - Get in the Van

14. Johan Hakelius - Döda vita män

15. Björn Af Kleen - Jorden vi ärvde

16. James Ellroy - En amerikansk myt

17. Cheeta - Me Cheeta

18. Mare Kandre - Djävulen och gud

19. Ann Heberlein - Jag vill inte dö jag vill bara inte leva

20. George Orwell - Vägen till Wigan Pier

21. Alex Schulman - Skynda att älska

22. David Hajdu - Ten Cent Plague

23 Pär Rådström - Ärans portar

24. Michael Azerrad- Our Band Could Be Your Life

25. Rip it up and start again - Simon Reynolds

Just nu håller jag på att läsa Peter Ovig Knudsens sjuk intressanta bok om Blekingegade ligan parallellt med Donna Tarts Den lille vännen (som jag faktiskt aldrig läst) och snart ska jag hugga tag i Henrik Berggrens Palme-biografi. De skulle säkert kvalat in om jag hunnit läsa dem.

Jag har läst lite mindre serier än vanligt i år. Några som föll mig i smaken:

1. Dardevil Omnibus vol. 1 - Ed Brubaker

2. Wilson- Daniel Clowes

3. Kick Ass - Mark Millar

4. Kvarteret Kolossen - Joakim Pirrinen

5. Captain America Omnibus - Ed Brubaker

6. Wolverine : Old man logan - Mark Millar

7. Inferno - Fabian Göransson

9. Powers - Brian Michael Bendis

10. Marvel 1985 - Mark Millar

11. Husfrid - Alison Bechdel

12. I Shall Destroy All The Civilized Planets - Fletcher Hanks

13. The Ultimates - Mark Millar

14. Y - The last man- Brian K. Vaughn

15. ALL STAR SUPERMAN - Grant Morrison

Det är skoj att läsa!

Mauro & Pluras Gigg

I kväll gästar Mauro Scocco och Plura Jonsson Obarens klubb På Svenska. Det är stort. Jag vet faktiskt inte om den numer så omhuldade matlagningsduon någonsin gjort en hel spelning ihop. Så det blir kul. Säkert fantastiskt bra också.

Mer irriterade är att jag inte har någon aning om när de faktiskt spelar. 19.00 är satt som starttid. Men man har ju ingen större lust att stå och hänga i tre timmar. Köpa bärs kan man heller inte göra för den kostar 784 SEK på Stureplan. Ex moms. Jaja.

Autisterna - Sov

Det har snackats ett tag om att det är nytt på gång med Autisterna. Debutalbumet Sista Scenen var helt fantastiskt fin och den hjärtskärande singeln Himmelen är fotfarande det bästa som kommit ur min gamla hemstad. Skivan blev tragiskt ignorerad, något som måste svidit extra då bandet redan hade en lång rad slitår som underskattade Lola Barbershop bakom sig. Jag tyckte i alla fall om den, en av det årets bästa i min bok. Kanske den bästa.

Nu är Autisterna äntligen tillbaka. I mars släpps album nr 2 som ska heta Legender. 10/1 släpps första singeln Rachel Ray. Men redan nu kan ni lyssna på smakprovet Sov ovan. Eller ladda ned låten här.

På temat bra färskpop från Östersund kan jag också tipsa om Julia Hanbergs nya band. Tillsammans med folk från Vapnet, Holy Madre och Laakso har hon under namnet Nord & Syd spelat in tre vackra schlagers. Som en människa är min favorit. Digga här.

Helgen V. 48

bob hund – Helgen V. 48

Vem går över ett torg en lördag kväll
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bil,
Jag ser en tjej,
Jag ser en snut,
Snart har helgen vecka 48 tagit slut
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bar
Jag ser en man
Jag hör ett tjut
Snart har helgen vecka 48 tagit slut

Nu drar jag till Östersund, fuckers.

Anna Von Hausswolff, Bryggarsalen 30/11

Bryggarsalen vid Odenplan är ett trevligt tillskott i Stockholms konsertlokalsflora. Som namnet antyder ett gammalt bryggeri (Hamburgerbryggeriet närmare bestäm) och inventarierna ser väldigt trevliga ut med sitt höga tak och vita kakelväggar och kråmade utsmyckningar. Jag har tidigare bara varit där på möte med deras bokare, som för övrigt drivit sympatiska Majas Vid Havet på västkusten. Ett bra lovande program har de haft i höst, från premiärens akustiska gigg med Soundtrack of Our Lives till gårdagens Anna Von Hausswolff-konsert.

Jag är väldig svag för en viss sorts pretentiöst anslag, och är det något Anna Von Hausswolff är så är det pretentiös. I ordets bästa möjliga mening. Ett ogenerat teatralt gravallvar genomsyrar allt från röstläge, till arrangemang och teman i texterna. Döden är något av en favorit. Det som lätt kunde ha blivit gotisk smörja blir något mycket större tack vara Von Hausswolffs helt sanslösa närvaro. Ett rått, vackert uttryck. Känslan att lyssna på Anna Von Hausswolff, eller snarare känslan efter att ha lyssnat på henne, är ganska lik hur det kändes efter att ha gråtit en lång stund när man var liten . En slags totalt övergiven frigörelse.

Men innan hon klädd som en romsk sierska i rött och svart gör entré på scenen fick vi lyssna på ett första akt bestående av hennes kompband. Det var inte lika kul.

Gitarristen öppnar för kvällens huvudakt med egenkomponerade bitar som heter saker som Sorgetavla. Det låter som klassisk gitarrspel korsat med postrock. Det känns lite väl folkhögskola och pretentiöst åt fel håll. Men de spelar så klart klanderfritt, bygger upp en fin ljudbild och jag kanske till och med borde gilla det. Men det är något som stör mig.

Förmodligen är det modet. Allihop ser ut som 22-åriga fotografer. Ni vet vilken typ jag menar. Välfriserade små mustascher alternativt skäggstubb, stora t-shirts med överdriven urringning, jättestora koftor med stora knappar, jeansskjortor med uppkavlade ärmar, vita linnen och sådana där små sotarmössor med öronen utanför mössan. Samtliga skulle lätt kunna vara med på vimmelbilder i Nöjesguiden.

Jag har inte bestämt mig för om min totala brist på stil är något man ska ha ångest för eller inte. Det är ju rätt skönt att inte bry sig. Men samtidigt är det ju inte ett aktivt val. Jag har ju verkligen ingen aning, jag besitter helt enkelt inte stilmedvetande. Det är lite grann som att vara ambivalent i frågan om man hatar hela Nöjesguiden-världen eller vara jätteavundsjuk på den. Eller som när man var liten och för enkelhetens skull hatade folk som hade polare och höll på med idrott, när det egentligen kanske skulle varit självförakt på heltid man borde ägnat sig åt.

Men hur gör man ens för att bli en stillirare? Om man skulle vilja alltså. Var börjar man? Hur utvecklar man en känsla för sådant? Och ännu mer intressant, hur finansierar man det?Det är ju inte kul att gå om kring asful i tattiga paltor. Herregud, jag har ju haft samma ytterrock i fem år.

En litet sidospår.

Konsert 5/5. Grubblerier på tunnelbanan hem 2/5.