GENDER DEFENDER!

När Per Ström, foliehattarnas anförare, hoppade av samhällsdebatten lämnande ett land av kränkta vita män i spänd förväntan på vad som skulle komma härnäst. 

Hur skulle Per Ström ta kampen vidare? Hade debatten tagits så långt den gick inom de snäva ramar han av statsfeminismen tvingats verka? Kanske krävdes okonventionella metoder. Så föddes Ströms alter ego, en maskerad hämnare som i anonymitetens skydd inte behövde fjättras av den politiska korrekthets bojor. Enter: Gender Defender!

I alla fall tyckte vi att scenariot var en rolig tanke. Och att Gender Defender var ett roligt namn. Kanske tillräckligt roligt för att göra en liten serie av. Inspirerade i lika delar av en oändlig ström (no pun indented) paranoida inlägg i allsköns kommentarfält, som av klassiska Silver Age-serier satte vi oss i somras under en kväll och skrev hela manuset från början till slut.

Reslutatet ”Gender Defender” blev i slutändan kanske inte så mycket en satir över Per Ströms världsbild i superhjälteinramning som det blev en ren hommage till tidiga MAD i tilltal, tempo och dialog. Naturligtvis med udden riktad mot den bisarra kader av självutnämnda ”jämnställdister” som uppstått in någon slags sista desperat kamp för att veva tillbaka samhällsklimatet till 1840-talet.

I serien möter vi Per Ström, dagtid genusbloggare som antar den maskerade hämnaren Gender Defenders skepnad när mörkret fallit. Dessutom får vi stifta bekantskap med hans ärkefiende, den sinistert könsneutrale Hen och den mystiska sammanslutningen Systraskapet som i kulisserna rycker i samhällets trådar…

/ Pontus Sillén & Gustav Grut

Long time no see, sa blinda Sara

Nu var det lite väl länge sedan man uppdaterade. Någon heder i kroppen måste den allvarligt menande bloggaren ändå ha. Så here goes.

Det har hänt ganska mycket sedan sist. Vänta, ska bara kolla när sist var egentligen... Ok, 30/10 var senaste inlägget. Helgen efter det åkte vi med jobbet till Berlin för konferens. Fin ska det vara. Det har gått så bra i år att vi lika gärna kan göra något roligt. Istället för att åka till en kursgård i Södertälje liksom. Det blev en rolig helg. Eftersom jag inte är så mycket för nattklubbar och sånt fick jag kanske inte ut så mycket av det som för många är poängen med staden, att sova för lite. Men det var roligt att gå omkring och titta. Hesmkt ful och dyster stad. Men man gillar ju historiens vingslag. Man kikade på bitar av muren, gestapos högkvarter, Hitlers bunker (eller rättare sagt där den låg) och så vidare. Vi åkte dit på fredag morgon och hem söndag förmiddag så det blev rätt intensivt. Vi hann till och med trycka in själva konferensen!

Veckan efter var jag trött. På måndag skulle jag gått på en afterwork på Bryggarsalen som Julia höll i som en del av sitt jobb på Studiefrämjandet (som driver lokalerna). Men jag orkade inte.
På tisdagen skulle jag gått till ABF och sett ett författarsamtal med Pop Tidholm om hans fina bok Norrland, jag var dessutom bjuden hem till författaren  efteråt där några inblandade i boken skulle samkväma. Men jag orkade inte.
På onsdagen spelade Norra Kust på Club King Kong. Det orkade jag med nöd och näppe med.
På torsdagen kom Magnus Ekelund & Stålet till Stockholm. Mellanlandning på två dagar under deras pågående turné med Markus Krunegård. För att spara pengar bodde de i min lägenhet och jag fick bo hos Linn. Eller att vi båda fick bo hos Sanna kanske är en bättre beskrivning då ju Linn bor hos mig jämt nu förtiden.
Veckan avslutades med Krunegårds hat trick-konsert på Cirkus, där han agerade förband till sig själv med Hets! och Laakso som återuppstod för en kväll. helt utsålt var det. Roligt. Efter spelningen efterfest på Rich. Jag var bara där en snabb sväng. Hem vid två kanske.

Veckan efter det var jag sjuk. Väldigt sjuk. En sådan där riktig mardrömsförkylning. En stegvis nedstigning i helvetet. Sjukskriven hela veckan. Kämpade mig in till Playground för möte om och med Maria Eriksson på tisdagen och på torsdagkvällen till US för möte med Anna Järvinen om hennes medverkan i Melodifestivalen. I övrigt var det inte mycket liv i mig.

Helgen blev dock bra med Maria Erikssons releasefest för singeln Stjäl det du behöver och dess fina video och Tant Struls sista spelning i Stockholm. På söndagskvällen hade jag tänkt gå på Stockholms Internationella Poesifestival med bla Bruno K Öijer (!!!), Matti  Akberg, Anna Järvinen, UKON och Birgit Bidder som tolkade Mare Kandre. Men vid det laget började sjukdomen komma krypandes igen och jag insåg att jag gjorde bäst i att ligga lågt.

Nu sitter jag på kontoret och småsnörvlar. Sammanfattningsvis har det sedan sist varit en händelserik period som ändå mest präglats av saker som inte blev av.

Imorgon är det världspremiär för min och Gustavs serie. Ni hittar den självklart på Kamratskap Rock!