I går kväll och på tunnelbanan i morse läste jag igenom Olof Lagercrantz lilla bok "Om konsten att läsa och skriva" (1985). Boken är något helt annat än den handbok titeln antyder. Det är en lätt och luftigt skriven meditation över läsandes villkor och meknanismer. I ett tjugotal korta essäer redogör Lagercrantz för de tankar ett liv i litteraturen föt. Allt med den direkta enkelhet ett intellekt av hans kaliber kan kosta på sig.
Det låter kanske tråkigt. Men han skriver med en sådan värme och skärpa att "Om konsten att läsa och skriva" i sig blir en lika upplyftande läsupplevelse som de klassiker den är skriven att hylla.
Det saknas verkligen klassikst intelektuella kulturradikaler av Olof Lagercrantz snitt i dag. Nu är jag svinpeppad på att ta itu med Strindberg-biografin som jag inte läst än.
"Ett år på sextiotalet" och "Min första krets" kan jag annars varmt rekommendera av samme författare.
Även om jag såklart i alla hänseenden egentligen är en Pär Rådström-man.
Nåväl. I kväll blir det Göran Tunströms "Maskrosbollen" och "Daddy-O. En bok om Lasse O'Månsson".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar